För trött...

Efter de här dagarna och nätterna är jag för trött för att sova. Jag kan inte släppa blicken från min fina dotter. Att hon ska behöva genomgå det här.. Det skär i hjärtat på mig. Blir så less. Min stackars fina tjej.
Sjätte natten med feber nu. Och jag börjar bli galen.
Vill bara att hon ska bli bra så vi kan åka hem.
Men det blir fan inte böttre. Febern håller i sig. Nu ligger den på 39°... Ungefär samma varje natt.
På dagarna ligger den runt 38°.

Imorgon kräver jag att någonting mer görs för att kolla upp henne. En helgenomgång. Vafan som helst.

Vi måste få svar på frågorna. Inte bara vänta ut allting.
Det funkar inte.

Jag grät ute i hisshallen förut. Vill inte att Liv ska se. Men det här tar på krafterna. Då kom pappan hit och tog över så jag kunde åka hem, vila och duscha.
Sen var jag här igen. Svårt att släppa.

Tog med Liv ut idag. Köpte schampo och nässpray på apoteket.
Hon orkar knappt gå. Jag gick väldigt långsamt.. Ändå släpa hon efter.

Fyfaaaaan vad jag tycker synd om henne.
Hon är mitt allt. Jag vill att hon ska må bra.

Bajs!